Ironiska sömnproblem

Kursen jag läser just nu behandlar stress och stresshantering. I och med det går vi igenom avslappning, sömn, kognitionspsykologi, mental träning och så vidare. Jag har större sömnstörningar än någonsin, är inte det ironiskt? Ibland på lektionerna har vi avslappningsövningar, men jag kan inte sluta känna hur det surrar bakom ögonen och kokar i blodet.
Visst vet jag att det är en övergående fas, så jag får tröst i det. Och visst vet jag att jag nu har verktyg att handskas med detta.