Grannarna ovanför väcker mig nästan alla morgnar. Killens steg låter som han inte trodde det fanns någon morgondag, det låter som att de flyttar lådor längs golvet varenda dag, och så är det barnet... leker med grejer på golvet som dunsar och klonkar. Detta händer alltid vid ungefär niotiden på morgonen. Ibland redan åtta, ibland väntas det till klockan tio.
Idag väcktes jag klockan nio. Det var helt ok att gå upp då, men när det är lördag ska jag få bestämma själv om jag ska sova till nio eller tolv! Känns snopet att ha gått upp vid bra tid när det är på grund av andra makter än mina.
På balkongen intogs frukosten, och jag passade på att låta förmiddagssolen grilla fläsket lite. Vidare ägnade jag tid åt håret: blekte igen (tror jag nu nått punkten där de gula nyanserna inte försvinner av blekning, det är dags för White Toner från Directions, och silverschampo), trimmade sidorna och klippte ur tuppkammen lite.
Jag skulle ju träffa Rosie, och när jag kommer på att hon kanske ringt min gamla telefon - som jag glömt på AGA, så ringer jag såklart upp henne. Men hon var på väg till akuten! Hon har haft ont i magen hela veckan, men nu blev det tydligen värre. Hoppas allt blir bra, jag får ringa henne igen senare...
Krille hade fullt upp med gos när jag ringde honom, men bestämde möte på stan alla tre. Men han lämnade återbud när hans schema blev pressat. Suck.
Efter lunch cyklade jag in till stan för att försöka leta efter svarta stretchjeans, användbara skor och hantlar. Utan pengar denna gång också, men också utan fynd. En choklad-caffelatte fanns dock med i min budget innan jag cyklade hem igen.
Husligt värre - jag har dammsugit, och nu ska jag tvätta!
Tjillevippen!
